Möt Freja Duncan

Freja Duncan
Född 2000, junior.
Aktiv i Solna Klätterklubb

Freja började klättra vid 10 års ålder efter en skidolycka som gjorde att hon inte kunde fortsätta med fotbollen. Hon fastnade direkt för klättringen då det alltid går att hitta nya sätt att utmana mig själv. Freja kom sexa på SM i lead i vintras och är med i juniorlandslagets träningsgrupp. Bergsport bad Freja att berätta mer om sig själv och dokumentera European Youth Cup tävlingen i München. 

När började du tävla

När jag började klättra så var det i Boo Rackethall, en liten bollhall där lederna inte skruvades om. Det fanns ett roligt tak och säkringssystem där man var fast på en vajer för att slippa pendla in i väggen. När jag hade klättrat allt där tog min pappa med mig till Klätterverket i Nacka där en av tränarna såg mig och frågade om jag ville vara med i deras tävlinggrupp. Det blev början på min tävlingskarriär. I min första tävling kom jag kom bland dem sista men det gjorde mig mer motiverad och jag började träna mer och efter något år började jag ta pallplatser på svenska tävlingar.

Det svenska laget som tävlade i munchen.

Det svenska laget som tävlade i munchen.

Roligt minne från tidigare tävling

Det bästa med att tävla är att man får träffa kompisar från hela världen och samtidigt få utmana och pressa sig själv. Alla som åker på tävlingar är väldigt trevliga och alla stöttar och hejar på varandra. Jag har många roliga minnen från tävlingar men jag skulle säga att en av dem häftigaste upplevelserna var när vi åkte på JVM i Kina 2016. Det var en unik upplevelse och ett roligt gäng som åkte. Ett annat roligt minne var när jag vann JNM 2014, då det var helt oväntat och jag fick dela pallen med några av mina närmsta vänner (resultat JNM 2014).

Freja på första kvalled i EYC Münchhen.

Har du några förebilder inom klättringen

Jag skulle nog säga att Shauna Coxsey är min största förebild. Hon är alltid glad och trots att hon varit skadad flera gånger så håller hon humöret uppe och kommer tillbaka lika stark. Jag upplever även att hon sprider bra stämning och stöttar och hejar på andra, samt glädjer sig åt andras framgångar.

Vad utmärker en bra klättrare enligt dig

En bra klättrare är en person som har ett inre driv och vilja att ständigt förbättras. Det krävs även att man har kroppskontroll, teknik och styrka. Men det räcker inte med det, man ska även vara smart och listig för att komma på bra lösningar utifrån de egna förutsättningarna.  

Hur ser dina förberedelser ut inför en tävling

Inför en tävling tränar jag hårt fram tills några dagar innan då jag trappar ner på intensiteten. Jag ser då till att köra mer rekryterings övningar samt onsight träning. Jag ser även till att stretcha mycket och vila dagen innan tävlingen.  

Ymer Alber och Ingrid Wingårdh på väg hem efter en lyckad kvaldag.

Vad har du i din väska på väg till tävlingen 

När jag åker på en tävling tar jag alltid med mig två par skor, redo ifall ett par skulle gå sönder. Sedan har jag med mig sele, kritpåse, extra krita och flytande krita. Jag har även med bars samt lite andra snacks så som nötter, äpple och gärna torkad frukt! Jag brukar ta med mig ett Theraband som jag kan ha till uppvärmningen samt att det är bra att hålla igång med. I väskan packar jag även ner varma kläder för att hålla värmen mellan lederna. Blir det kallt tar jag med mig mössa, vantar och dunjacka.

Norska och svenska landslagen har nära kontakter. Här är delar landslagen på väg hem efter en gemensam middag.

Har du något du ”måste” göra inför en led

Jag skulle inte säga att jag måste göra någon specifikt men jag brukar torka av skorna på smalbenen innan jag går på, för att få bort lite krita och annat smutts. Sedan brukar jag ta ett djupt andetag precis innan jag går på för att känna ett lugn, då brukar jag klättra bättre.

Vad gör du under isoleringen?

I isoleringen brukar jag värma upp ganska länge. Sedan pratar jag med kompisar eller så ligger jag ner och blundar. Största fokus är att inte bli för nervös. Ett sätt att slippa nervositet är att distrahera mig själv genom att prata med andra eller att tänka på något annat. Det brukar även hjälpa att tugga tuggummi. Trots det brukar det vara en nervös stämning i isoleringen men det bästa med tävlingsklättrare är att alla hjälper varandra och stöttar varandra. Det finns nog ingen annan sport där de tävlande tipsar varandra under tävlingen och där stämningen är så uppmuntrande. Även om det är en individuell sport så känner man sig aldrig ensam.

 

Freja klättrar andra kvalleden i München.

 

Samarbetspartners
svensk_antidoping Sport Campus Sweden
Annonser
Medlemsrabatter Skadehjälpsnätverket