Klättrings olika discipliner

Fotograf: Johanna Löfvenius

Fotograf: Johanna Löfvenius

Klättring omfattar väldigt många varianter (discipliner). Det kan vara klättring på ett par meters höjd inomhus utan rep, till 8000-meterstoppar med mycket omfattande utrustning och allt däremellan. Här kan du läsa om de discipliner som klättring delas in i.

Foto: David Fälts arkiv

Foto: David Fälts arkiv

Alpin klättring
I den alpina sporten möter utövarna inte bara de svårigheter som den klättringen innebär utan även de faror som finns i miljön bland höga berg. Alpin klättring görs i olika stilar; både som friklättring och användning av utrustningen för att snabbt ta sig upp och ned.

Foto: Kevin K / Wikipedia

Foto: Kevin K / Wikipedia

Isklättring
Omfattar allt från klassiska isväggar, klättring på frusna vattenfall, istappar och nedisad klippa till att ingå i bestigningen av alpina toppar. Utrustningen som krävs för att ta sig uppåt är bland annat stegjärn och isyxor. Isleder kan ibland innehålla klippklättring och kallas då för mixade leder.

Foto: James Wiesmueller

Foto: James Wiesmueller

Expeditionsklättring
Är bestigningar av riktigt höga och svåråtkomliga berg, där det krävs en expedition för att ta sig fram till – och för att bestiga – berget. Olika varianter av expeditionsklättring förekommer. I den ena varianten ska så många expeditionsmedlemmar som möjligt nå en eftertraktad topp i höghöjdsbergsområden via normalleden. De optimerar möjligheterna att lyckas genom en omfattande användning av bärare, fasta rep och syrgastuber. Som motpol mot detta strävar den extrema expeditionsklättringen mot att tänja på gränserna på svårare leder utan att använda syrgastuber och fasta rep. I båda varianterna är tidsaspekten den avgörande för att överleva. Ju mindre tid på berget, desto mindre risk för tillbud eller olyckor.

Foto: Brian Zambrano

Foto: Brian Zambrano

Bigwall-/aidklättring
I den här klättersporten som utvecklades i Yosemite Valley (national park med höga granitklippor i USA) bestiger utövarna klippväggar som inte kan friklättras och använder specifikt utvecklad utrustning, där de med utrustningens hjälp kan bestiga klippklätterleder.

Klippklättring/Friklättring
Turer som är mellan en och tre replängder på klippväggar långa kallas för klippklättring och även för friklättring. Med friklättring menas att endast säkringar och rep används som säkerhet, inte som ett hjälpmedel för att ta sig upp.

Detta innebär att en bestigning endast räknas om inga säkringar som placerats i klippan har använts som hjälp för att ta sig uppåt vid bestigningen.

Foto: Nils Bäckman

Foto: Nils Bäckman

Klippklättring brukar delas in i ”Traditionell klättring” och ”sportklättring”. de två underdisciplinerna bedrivs i mångt och mycket på samma sätt. Den enda egentliga skillnaden är hur klättringen säkras. Följande element ingår i:

Traditionell klättring:

  • Prestationen bedöms utifrån den stresstålighet som krävs för att klättra en tur.
  • Både mentala och klättertekniska kunskaper sätts på prov.
  • Klättraren ansvarar för placeringen av säkringar eller får klara sig utan dem.
Foto: Jonas Wiklund

Foto: Jonas Wiklund

Sportklättring:

  • Prestationen bedöms utifrån turens tekniska grad.
  • Rörelsemomentet är det dominerande.
  • Säkringarna består i allmänhet av fasta säkringar, så kallade borrbultar.

Både den traditionella klättringens och sportklättringens stilar kan appliceras på såväl klippor som alpina väggar. Mellan de rena versionerna av traditionell- och sportklättring finns det flera blandade former.

Foto: Jonas Paulsson

Foto: Jonas Paulsson

Bouldering
Vid bouldering (från engelskans boulder = klippblock) klättras svåra klippartier nära marken, vanligast utan rep. Den utrustning som tillåts är begränsad till klätterskor, en kritpåse och en \”crash pad\” (landningsmadrass). Bouldering utövas på såväl naturliga klippblock och klippor som på artificiella objekt.

Foto: Sascha Karilampi

Foto: Sascha Karilampi

Inomhus
Idag använder de flesta klättrare artificiella väggar, ”klättergym”, för träning och fritidssysselsättning. Ett växande antal klättrare är aktiva endast på artificiella väggar.

Jean-Michel Baud

Jean-Michel Baud

Skidalpinism/topptur

Att gå på toppturer har folk gjort i många år. På senare år lockas allt fler av att vintertid gå upp på en topp eller kam eller egentligen bara uppför för att hitta orörd åkning utför. Det är utförsåkningen som de flesta går på topptur för. Uttrycket ”Earn your turns” är lite slitet, men beskriver rätt väl vad det generellt sett handlar om; att njutningen av ett utförsåk i orörd sluttning ska bli större om man tagit sig uppför per egen kraft. Mest tid spenderas dock på uppförsåkningen, så att bedöma värdet av en topptur enbart hur utförsåkningen var är att missa en stor del av toppturandet. Utvecklingen på utrustningssidan har exploderat de senaste säsongerna. Pjäxor, bindningar och skidor blir allt lättare utan att prestandan försämras nämnvärt. De flesta använder idag utrustning som gör det möjligt att ha lös häl uppför och fast häl utför. Telemarksutrustning används också. Oavsett svängteknik utför så används stighudar vid åkningen uppför. Topptur och skidbestigning är nästan samma sak. Skidbestigare är dock mer fokuserade på att nå just en topp. Tävlingsformen av topptur heter skidalpinism.

Här hittar du mer info om skidalpinism/topptur: skidalpinism.se

Vandring/Trekking
Vandringar till bergshyttor, pass och toppar är en form av bergsbestigning. En vandring som varar flera dagar bland höga berg och i andra vildmarksområden, särskilt bortom allfartsvägarna, kallas idag ofta för trekking. Vandringen förvandlas till en tekniskt mer krävande bergsklättring så snart händerna används för att ta sig framåt. Då utövarna använder utförs- eller telemarksskidor för att ta sig fram på bergen kallas det för skidbestigning.

Via Ferrata
Turer som går i brant klippterräng och är utrustade med stålvajrar och metallsteg blir alltmer populära. Ett område som fram tills nu varit förbehållet den tekniska klippklättringen görs tillgänglig genom en noggrann infrastruktur och särskilda säkerhetssystem. Den här formen av klättring är mer vanlig nere i central- och sydeuropa.

Olika former av tävlingsklättring
Läs om de olika tävlingsformerna på under Tävlingsgrenar.

Samarbetspartners
Mammut_Hilleberg
Annonser
Skadehjälpsnätverket Medlemsrabatter