Nya klätterhallar en utmaning för klubbarna (del 1)
Många klätterklubbar i Sverige har öppnat nya hallar. Intresset utifrån är stort. Det är långa köer till barngrupperna och många vuxna vill testa klättring. Klarar klubbarna av att hantera anstormningen?
Texten är del 1 av 4 i en artikelserie om nya klätterhallar
Kalmar KK är en av klubbarna som upplever att de står vid ett vägskäl – antingen låta klätterhallen förbli en medlemslokal, eller expandera och efterlikna de kommersiella hallarna.
Klubben har nästan 200 medlemmar och öppnade sin klätterhall i det kommunägda multisporthuset Spelefanten 2016. Hallen är öppen fem dagar i veckan och två-tre timmar varje gång. Klubben har flera barngrupper som leds av föräldrar och som nyttjar hallen på andra tider.
Allmänheten är välkommen och får betala fullt pris och för varje enskilt besök. Om de vill köpa träningskort måste de bli medlemmar.
– Det finns alltid en hallvärd på plats för att kunna visa och förklara, men inte så djupgående. Om folk vill prova klättring så får de bara använda boulderväggen. Hallvärden har ingen möjlighet att stå och säkra, berättar Tina Toller, ordförande i Kalmar KK.
Tackar nej till grupper
Det är ibland svårt att få tag på medlemmar som kan arbeta i hallen, särskilt på dagtid under vardagarna. Det händer att klubben måste tacka nej till skolgrupper, företag och barnkalas. Kön till barngrupperna är ”toklång”, enligt Tina. Just nu har klubben inga utökade öppettider under skolloven.
– Vi har ett stort kök där många får plats och två stora omklädningsrum med duschar. Så lokalmässigt har vi alla förutsättningar att ta emot barnkalas och andra grupper. Det som saknas är personal. Vi har medlemmar som är egenföretagare och kan ställa upp, men då vill de förstås ha betalt.
När pengar kommer in i bilden uppstår genast följdfrågor. Vilka funktioner ska man betala för och hur mycket?
– Man hamnar i en konflikt. Varför ska de som tar emot skolgrupper på vardagar få betalt när våra ungdomsledare jobbar gratis hela söndagen? Ska alla få betalt för att man ställer upp eller ska vissa aktiviteter fortfarande vara ideella?
Det finns ett förklarligt motstånd inom klubben att lämna den ideella anda som präglar Sveriges idrottsrörelse och ta ett steg mot att kommersialisera verksamheten. Tina Toller är själv kluven. Det är lätt att se fördelar med att köpa tjänster från företagare.
– Vi skulle kunna ha fler barngrupper, en grupp varje eftermiddag när barnen har slutat skolan fram tills att vi öppnar. Vi skulle kunna ha öppet även fredagskvällar och lördagar, ta emot fler skolor och event och vara mer synliga när kommunen har aktivitetsdagar. Vi skulle kunna lösa en efterfrågan som finns genom att ge betalt till de som vill ställa upp och finnas på plats. Frågan vi inom styrelsen måste ställa oss är dock på vilket sätt det gynnar våra medlemmar, säger hon.
Fler grupper innebär större intäkter och Kalmar KK skulle exempelvis kunna utöka den befintliga renoveringsfonden för hallen och bygga om lederna oftare. Men klubbens ekonomi är relativt god redan i dag, så det finns egentligen inget ekonomiskt incitament för att börja ta emot barnkalas på löpande band.
– Det är det här vi brottas med. Vår ideella själ som idrottsklubb, säger Tina.
Hallen i Uppsala bara för medlemmar
Uppsala KK har precis börjat driva en egen klätterhall, men den riktar sig nästan enbart till medlemmar. Det är en gammal klättervägg som ligger separat i Friskis & Svettis stora träningsanläggning Stallet i Uppsala Science Park.
I staden finns flera andra klätterhallar varav en drivs av företaget Klättercentret.
– Vi har en speciell situation i Uppsala eftersom vi har en kommersiell aktör som KC. Vi är jätteglada för det, vi har inget intresse av att bli entreprenörer och konkurrera med dem, säger Henrik Gezelius, ordförande i Uppsala KK.
Hyresavtalet går ut på att klubben betalar en låg hyra till Friskis & Svettis, men måste tillhandahålla gratis prova på-klättring åt organisationen när efterfrågan finns. Det är de enda externa grupperna som klubben planerar att ta emot.
– Tanken är att hallen ska bära sig själv ekonomiskt efter vissa inledande investeringar. Våra barngrupper är inkomstbringande genom LOK-stöd och annat stöd tillsammans med aktivitetsavgifter. Sedan kommer vi att ta ut någon form av årlig väggavgift från de medlemmar som vill använda hallen, säger Henrik Gezelius.