Johanna Nygård: “Prata om hur mens påverkar klättring och prestation”

Varför pratar vi inte mer om kvinnans kropp och förutsättningar i bergsmiljö? Den frågan ställer klättraren och entreprenören Johanna Nygård med en personlig text om att vara aktiv och kvinna. Hon vill uppmuntra kvinnliga klättrare att prata om mens och lyssna på sina kroppar.

Johanna Nygård beskriver hur hormonerna påverkar hennes prestation och ork.

Lästips: SOK gör just nu ett antal forskningsinsatser om kvinnors träning, bland annat på temat träning och prestation i relation till menscykeln. (8/3 2021)


Söndagsmorgon i Engelberg, Schweiz. På agendan stod en lång topptur och alpin klättring. Vi skulle gå strax över 2000 höjdmeter och klättra en alpin tur om cirka 150 höjdmeter. Målet var att nå en av bergstopparna – en tur jag hade velat göra i ett par år. Äntligen dags!

Redan dagen före hade jag haft outgrundlig mensvärk och låg hemma i sängen med värktabletter och yrsel. En kort kvällspromenad var allt jag orkade. Trots det, kändes det rätt att göra den stora bergsturen.

När vi hade klättrat cirka 500 höjdmeter, i ett väldigt lugnt tempo med skidor, kände jag att kroppen funkade för just det. Lugnt tempo. Så snart pulsen steg fick jag yrsel och hade inte det “go i kroppen” som jag ville ha. Det fanns ingen extra växel att lägga i och jag fann ingen motivation att ta i. Jag brukar fortsätta i det läget, men inte den här gången. Jag sa till mina vänner att gå vidare utan mig. Själv vände jag – jag åkte hem. Det blev en lugn eftermiddag med jobb efter ett par timmars sömn.

Efter att ha postat ett inlägg om det i sociala medier hade jag ett samtal med min vän Samira, en yogainstruktör med vacker medvetenhet om den kvinnliga kroppen. Hon nämnde något som var nytt för mig: Flowing. “That’s called flowing. You are flowing with your body. It’s beautiful and much more powerful than not listening and pushing on”.

Det var när jag började klättra regelbundet som jag upptäckte att jag inte alltid kunde pusha min nivå i gradering. Kroppen kändes tung och inte alls i balans i samband med mens. Jag kunde plötsligt sänka min grad med en nivå och känna mer osäkerhet och ibland även rädsla. Mitt självförtroende vacklade mer.

Så, händer detta under guidade turer med grupper, i mitt jobb? Ja! De senaste åren kommer jag särskilt ihåg två gånger vintertid när jag har fått mens och mensvärk, men inte berättat för någon i gruppen. En gång var under en topptur och vi nådde precis en fjällstation när det var dags. Jag gick snabbt till toaletten och plockade fram mitt första hjälpen-kit med värktabletter och tamponger.

En annan gång stod jag i snön med lavinutrustningen framme och en grupp kvinnor som lyssnade till min säkerhetsgenomgång. När jag pratade kände jag plötsligt “där fick jag mens”. Nu skrattar jag åt det, men ni kan ana hur det såg ut på toaletten två timmar senare.

Varför jag inte sa något till kursdeltagarna? Jag ville inte avbryta kursen. Det fanns inget bra ställe att smita iväg till på fjället. Och vi pratar inte om mens som något naturligt, varken på berget eller vid klätterklippan.

Jag vill uppmuntra andra att våga prata om det. Våga berätta att du har en “låg dag” och att mens eller pms påverkar din prestatationsförmåga. Viljan att genomföra toppturer, vandringar och klätterturer kan finnas där, men inte alltid känslan eller orken. Och det är okej.

Johanna Nygård, medlem i Svenska Klätterförbundets accesskommitté

Today I had to turn around, and whatever, it feels still great to be out in the mountains. 💜🏔🐌
Johanna Nygårds inlägg på Instagram i söndags, där hon finns med användarnamnet @adventuress.johanna.
Samarbetspartners
lkab framat
Annonser
Klättring i Kebnekaise Ski upp Medlemsrabatter Skadehjälpsnätverket